tänk om man kunde...

få vara 14 igen.
jaa jag vet. jag säger praktiskt taget hela tiden att jag vill tillbaka till 14, 15 whatever.
men tänk.
vad gjorde ni när ni var 14?
säkert hälften eller dubblet så mycket som jag gjorde. depends vem som läser.
men lixx.
hamnfestivalen... eller HAHA. vi kom aldrig in på själva hamnen. kom inte så långt. satt istället vid containrarna och spydde skruvar.
och lyssnade på Gigi Agustino - L`Amours Tuojrs eller vad fan den hette.
och hånglade med storebröder och tokiga stockholmare. (eller kom max från dalarna?!)

eller första festivalen... AH. träffa börje. träffa lyckliga påtända människor. få sin cola spetsad av något som säkert inte är lagligt, inte ens i Holland.
köpa sin första palestinasjal utan att veta vad den stod för.
remember folks. dagen innan hade jag praktiskt taget sprängt mina högtalare med Screwdriver och den där "jag är gul och blå, inuti och utanpå"låten.

eller hur snabbt det gick från att klä sig som Ida H i 7c och Nika i ens egen klass på holkendiscot till att man gick i trasiga svarta strumpbyxor till svart klänning med ett antikristkors runt halsen när vi tågade in i kyrkan för påskavslutningen.

man tyckte att allt var pest eller kolera och livet var den svåraste prövningen man utsätts för. när i själva verket så... allt var så lätt... så simpelt... så konkret. men samtidigt ändrade sig allt HELA tiden.
nu leker livet. allt är underbart. livet är lätt. man ser allt på ett svartvitt sätt utan några som helst picassosträck i mitten. när det egentligen är det...
...men det skiter jag fullständigt i.