gips och arbetslöshet

ungefär så ser min vardag ut just nu.
bruten fotled och arbetslös.
så jag tjänar inte ens på att ha en trasig fot.
värdelöst.

nu är det iallafall nytt år och jag är, som ni kanske kan se, totalt oinspirerad av att skriva här.
men tvången tvingar mig.

för att summera 2008 så finns det egentligen bara två ord som sammansatta kan beskriva året:
vackert-värdelöst.

med detta menar jag att detta år, medans jag tittar tillbaka nu, när man väl inte riktigt har lämnat det inte ser en enda ljuspunkt. ett emo-år helt enkelt.

men jag vet... att när jag ser tillbaka på det om tyå 2 år så vet jag att jag kommer få någonslags vemoditmyskänsla av det och önska att jag vore tillbaka.
det vet jag med säkerhet.
absolut säkerhet.