här är en till sak jag inte förstår...

aktiviteten "runka bulle".

alla vet ju att denna aktivitet går ut på att en gäng människor av manligt kön står i en ring?
de är nakna... de kanske iofs har strumpor på sig?
och huvudpersonen är en bulle?

de står och skakar tasken och hela leken går ut på att för gudsskull inte komma sist.

för då får och måste man äta bullen.

lite " den som ger sig in i leken får leken tåla"

fine, jag kan köpa det där om att inte komma sist om de typ... sprang marathon eller nått.

men nu snackar vi om att de ska inte ska KOMMA sist.

jag vet inte hur det är med er andra, er med de manliga delarna mellan benen men OM jag var en sån;

så skulle jag egentligen hellre komma sist... hell... jag skulle nog inte komma alls.
skulle nog inte ens få upp den.

för om ni tänker efter.

den som kommer först, måste ju tycka att det är upphetsande att stå i en ring med massa snubbar och runka.
och det känns inte helt kosher om man är hetro.
om man är gay så är det ju inga problem.

men då är det mer en fetish mer än en lek.

men jag vet inte?

vardagsrasism

jag har tänkt på det här.
det här med rasism och buhu-skit.
alltså.
fatta egentligen vad mycket de stackarna måste utstå?
och nu menar jag inte de här uttalade rasisterierna <-nytt ord.
utan mer.
vardagligt.

jag vet en snubbe.
han är kompis med min bror... eller mina bröder <-håller inte koll.
totte kallar honom iallafall för "tjóngen". egentligen heter han erik efter att han har bytt namn.
men det hör inte hit.
som ni kanske läser av smeknamnet (det är bara utav kärlek totte kallar honom för det) så har han asiatiskt ursprung.
anyway.

en gång var tjóngen inne i en cykelaffär och kollade på pumpar eller whatever... han, som var av årsmodell äldre, som stod i kassan tittade ganska mycket på honom. lite för mycket kanske tillochmed, jag vet inte, jag var inte där.
när tjóngen går fram för att betala vad det är nu han ska köpa, frågar han som var av årsmodell äldre "och vart är du född då?" med en förväntan av ett säkert svar av "japan" eller "kina".
tjóngen som inte är född i varken japan eller kina svarar "västerås", betalar och går.

en annan gång, skulle tjóngen och totte göra någon avslutningsredovisning eller vad det kallas på linköpingsuniversitet. mamma och pappa var där och några professorer.
och som vi alla vet så finns det ju något som kallas utbytestudenter, varav några är från kina, japan eller vem vet, kanske till och med vietnam?
jaja, så totte och tjóngen håller på och riggar upp overheadapparaten och lägger i ordning alla papper och så när en kvinna rusar in, detta är alltså en något försenad professor.
hon tittar på tjóngen.
suckar.
och frågar "do you speak english?"
och tjóngen tittar på henne och svarar "yes"
varpå han drar igång redovisningen eller whatever.
på ofelbar och utan att bryta en minsta på, svenska.

och här till saken...
ingen av varken han av årsmodell eller den något försenade professorn är säkert rasister.
och att dessa frågor de ställt inte har alls någon rasistisk bakgrund.
men.
de har bara antagit.
hoppat till slutsatser utan egentligen någon grund för det.
för varför är det så att bara för att man har utländska föräldrar så MÅSTE det betyda att man är själv född i utlandet.
och varför bara för att man kanske ser utländsk ut, inte kan språket?

fattar helt enkelt inte.

nu blåser vi liv

i den här bloggen igen tycker jag.

inte för att någon ens läser här längre.

MEN NI KANSKE KAN TA OCH BÖRJA?

näemen HÄJtjena, har du hittat hit?

gosh, satte och läste i nån emobruttas blogg precis, och hon skrev helt... underbart faktiskt.
det var det som gav mig "inspiration" eller vad man ska säga till att börja skriva.
men börja skriva som hon.

men nej.
jag är inte sån där som öser ut någon form av shakespearpoesi över en vardaglig sak som att gå och handla.
om mina texter skulle omvandlas till poesi så blir det la någon skitig felstavad bukowskismörja.
(om ni inte vet vad eller vem bukowski är så kolla upp charles bukowski, ni SKA veta vem det är)

men okej
jag ska börja ägna lite tid här igen. känner för att skriva av mig. fast jag har inget att skriva.

bummer.