känner mig inte helt 100

det blir fan inte lättare, får tårar i ögonen varje gång jag tänker på henne.
så jag undrar hur fan det kommer bli när jag kommer till lägenheten imorgon och ingen skorpan där!
mitt hem är inte ett hem utan henne, det var hon som gjorde det till ett hem, nu är det bara en lägenhet.
en tom ödslig lägenhet.
kommer fan bryta ihop helt.

men mammas är borta.
borta för alltid.

vi ska begrava henne uppe på ramberget, under en buske eller ung björk, hon trivdes ju högt upp och busken ska hon ha så att hon kan sitta och tugga bredvid.

vi måste bara få askan.